Det är ganska bra att ha kunnat cykla i 14 år och ändå ramlar man. För någon timme sedan druttade jag omkull på cykeln och skrapade upp höger knä samt vristen. Man får se det som en krigsskada (hur det här nu skulle kunna vara ett krig på något sätt). Alsosprit på det här är inte vidare fint inte, men jag klarade handflatorna i alla fall, pjuh - annars svider det ju sådär hemskt.

Nu ska jag röja upp på mitt rum lite, egentligen hoppas jag på lite smådåligt väder så jag kan ta en rejäl städning.
Dessutom har jag kommit fram till att jag vill måla hela rummet i den beiga färgen jag redan har, pust.
PUSS.